Att välja rätt
Det stora valet som stod framför mig hela slutet på sommaren. Välja rätt häst. Ville absolut inte hamna i samma sits som förut. En häst som inte ville samma som jag, var livrädd att välja fel.
Tänk om jag inte klarar av en pigg häst, tänk om jag inte kommer att kunna utveckla en yngre ponny? Kommer jag att vara tuff nog ?
Jag började lätt tvivla på mig själv, kanske skulle jag köpa en lite större grövre ponny istället, en som liknade Knatte, fast lite piggare. Diana fick mig på rätt spår igen. Jag skulle denna gången hitta min drömponny, skulle inte ge mig för ens jag gjorde det heller.
Varför allt blev så rätt med Macke är egentligen fantastiskt, förstod inte då när jag provred hur mycket jobb som skulle ligga framför mig. Men tack gode gud att jag köpte honom. Han var helt rätt för mig, men han kunde lika väl varit helt fel.
Det är svårt att veta när man provrider en häst. Man rider på den i kanske 45 min, första gången du rider och träffar hästen. Det är mycket som ska tas in och bearbetas. Du känner inte hästen, vad som helst kan hända.
Förtår nu i efterhand att allt handlar om chansningar, man måste prova, våga. Blir det inte bra, så blir det inte. Man du har iallafall provat. Man kan inte ge upp för ens man kämpat.
We had it ruff, but I had you. And that was enough.
19:47:56
|
Priser
Många säger att priserna på tävling inte spelar någon roll. Man ska leva på äran. Självklart ska man inte tävla för prisernas skull enligt mig. Men varför tas då så många bilder på rosetter, filmer spelas in på rosettsamlingar. Varför hänger nästintill 99% av alla som tävlar upp rosetterna på väggen om det nu är äran man ska gå på.
Min teori. Priserna, rosetterna spelar stor roll! Har själv min rosettsamling upphängd på väggen. Rosetterna har en stor mening i tävlandet. Varför tävlar så många. Tävlar dom för att komma sist?... Nja, tror alla vill vinna när dom går in på banan. Belöningen, vad som bevisar vad vi kämpat, är rosetterna. Utan några priser tror jag inte att så många skulle tävla. Inte i någon sport.
Vad tycker ni. Spelar priserna stor roll inom tävlandet?
Bandet mellan häst och människa
"För världen är du någon. Men för någon är du hela världen."
Det här bandet som alla snackar om. Relationen med sitt djur. Det är obeskrivligt. Om man har upplevt det själv förstår man. Jag kan faktiskt ganska enkelt gå iväg till stallet och skippa en kväll med mina kompisar. Kunde iallafall göra det på grundskolan. Var så skönt att komma iväg och kunna vara sig själv. Jag behövde varken berätta, visa eller göra något. Bara känna. Dom förstår, mycket bättre än vad vi tror.
Dom klandrar en inte, dömmer inte, kastar aldrig ur sig en dum kommentar. Man behöver inte uppnå något. Bevisa något.
När ingen lyssnar, ingen förstår är det bara att pallra sig iväg till stallet. Mötas av en varm blick.. Bättre än 100 års terapi...
Pengar...
" Man kan inte köpa sig till framgång. Man kan nå sina drömmar om man bara vill." Ja det är delvis rätt. Men för att få framgång måste man ha en häst- kostar pengar. Man behöver träna för tränare- kostar pengar. Tävlingar kostar massa pengar. Bensin, anmälningavgifter, licenser osv. Allt kostar! Många förnekar detta, men sanningen ska fram.
Det blir tuffare för dom som inte har satsande föräldrar, rik familj osv. Jag betalar träning, tävling, utrustning själv för min häst. Flera hundra i månaden. Min mamma betalar Macke, stallhyra och så. Det är jag tacksam över, jag får ha häst. Lyxigt enligt många. Men jag betalar somsagt mycket själv. Equiterpeuten ruinerar mig varje månad, minst 500 spänn per besök. Men jag gillar läget. Jag får avstå andra saker för jag tar Macke före.
Iallafall så måste folk faktiskt förstå att allt kostar pengar. Man får inte tillbaka dom där 100 kronorna ifall man avanmäler. Och inte tala om bensinen. Bilen drar nästan dubbelt så mycket bensin när den drar häst. Flera hundra bara det på en enda tävling.
Klaga inte ifall det är någon tävling som ni inte får åka på, försök istället att förstå.
Dagens mening
Macke just nu
Hästarna är uppe på bete igen vilket betyder att många träningsmöjligheter försvann igen. Det blir överlag mycket svårare att hålla igång honom när han går på bete. Han blir tjock, så är det bara. Jag skulle mer än gärna plocka bort honom från betet, några timmar om dagen räcker, eller bara ge honom hö. Det är inte många tävlingsponnyer som går heltid på bete när dom ska tränas för tävling. Men så är läget, tyvärr. Blir inga dressyr eller pass på ridbana när dom går på bete. Bara skogen, det ger självklart mycket, kondition och styrka. Men det räcker inte att bara rida i skogen. Konditionen och styrkan är inte problemet egentligen, vi behöver träna. Lära känna varandra. Jag behöver lära mig hur jag ska rida honom på banan. Mot, över, efter hinderna. Måste hitta knapparna på honom.
Det kommer ta mycket längre tid att fullfölja detta just nu. Macke kommer och måste tyvärr gå på bete tills han åker till Ingelstorp. Sen ska det bli hårdare träning, inget bete och ridhus och paddock finns framför näsan på oss. Men då försvinner Helene. Blir närmare en timme emellan Macke och henne. Kommer inte bli så mycket träning för henne just därför, antagligen. Men kommer försöka träna för henne emellanåt, speciellt på sommaren då Macke är hemma här igen. Då blir allt som vanligt.
Vill gärna börja träna för Mats, han verkar superbra! Kommer att ha möjlighet att göra det när Macke står så nära Kalmar, men Diana bor en halvtimme bort. Utan henne och bil- ingen träning.
Därför är det blandade känslor just nu. Men det kommer ordna sig, men kan ta tid. Ska iallafall bli så kul att bo på internat och ha Macke installad på skolan. Macke och jag. Att ha ridhus, paddock och hinder framför näsan kommer att bli en stor möjlighet! Kommer dra med Diana till skolan ibland och så får hon träna oss lite. Detta kommer bli bra! ♥
Genom att sikta mot det omöjliga
Når vi högsta graden av det möjliga - Baraacarro.blogg.se
November 2011-
Juli 2012
I will love you, forever ♥ Maccaronie
Sommarvärme!
Varmt är bara förnamnet, oj oj. Riktigt toppenväder hela veckan än så länge. Stranden blev det idag, sol och bad. Är överlag inte jätte förtjust i att sola för min hud är superkänslig, även i denna svenska sol. Haha, knarka solkräm alltså! Blir bränd superlätt, men idag lyckades jag bra iallafall. Liite brunare än jag var innan (likblek) ^^
Men det är inte bara positivt med sol och värme, blir att rida på kvällarna annars är det för varmt för hästarna. Tycker inte man ska rida på dagen i sånhär värme. Iallafall inget hårt pass, men ibland kanske det är bra att träna dom lagom hårt när det är varmt för när det är tävling så har man inget val, antingen rida i värmen eller åka hem. Kan vara bra för hästarna att ha känt på hur det är att prestera i värme, för det blir jobbigare helt klart. Blir kanske inte en lika stor "chock".
Men idag ska macke trimmas så gått som det går i dressyren. Gougen ska på och arbetas på en raksträcka i skogen och sedan skkrittas av en runda. Mycket ställa åt båda hållen, galoppombyten, skänkelvikning, flytta för skänkel, öppna, sluta osv. Blir lite annorlundare träning än att gå på volt, får se hur det går =)
Tänka positivt
Att tänka positivt är väldigt viktigt kring hästar, och andra saker i sitt liv. Detta är nått jag verkligen måste bli bättre på, jag är ganska petig och vill helst ha allt perfekt. Minns oftast starkast de stunderna som det går "dåligt" på ett ridpass, lägger lättare märke till när han inte går jätte bra än när han går bra.
Jag faller otroligt (tyvärr) lätt över till den negativa sidan, och tänker negativt på saker. Tvivlar på oss och intalar mig själv omedvetet att vi inte kommer att klara det, att allt går åt skogen. Tänkte så på framhoppningen till Clearrounden med Macke. Men när jag gick in så "kom jag på mig själv" och mitt negativa tänkande. Ändrade mig totalt, tänkte att vi kommer klara detta galant, Macke är duktigt och gör allt för mig bara jag arbetar med honom. Vi satte en nolla, hela Mackes självförtroende hade kommit tillbaka och hoppade jättefint! Visste såklart om att han flaxade ut i svängarna lite men han hade sån framåtbjudning och det är det viktigaste, la det andra åt sidan. Vi tar itur med det sen och arbetar vidare för att bli bättre, men på tävling blir det som det blir. Men genom att tänka positivt var jag nöjd med båda Mackes rundor, trots två stopp och inte helt perfekta rundor.
Det gör en stor skillnad genom att tänka positivt, hästen känner allt man tänker, om jag tänker positivt och är taggad så blir Macke det direkt! Allt blir mycket roligare genom att tänka positivt, att gå ut från en tävlingsbana och vara nöjd är minsann det roligaste som finns!
Från och med nu ska jag alltid tänka positivt. VI VILL, VI KAN, VI SKA!
Märkesutrustning VS "fejk"
Märkesutrustning inom ridsport är det mycket prat om. Fördomar om bortskämda barn med JW kavaj, Scapa schabrak, Dyón träns osv... Lika så att "mindre duktiga" ekipage bär billigare "fejk" utrustning. Tycker inte man ska döma någon utifrån vilken utrustning de har! Visst är vissa personer och barn bortskämda, andra inte men det finns sådana människor överallt. Tycker själv bara synd om barnen som inte får lära sig att spara och meningen med det. Men självaste utrustningen, om de bär ett schabrak från Scapa eller ett från Börjes har egentligen ingenting med om personen är bortskämd eller inte. Man ska ha det man själv tycker är snyggt och det man behöver, om man tycker Dyón tränset är snyggare än tränset från Hööks är det ganska så självklart om man vill spara och köpa det. Om man tycker att Hööks tränset har ett bättre pris är Dyón så är det ganska självklart att man hellre köper det från Hööks.
Inte alltid man är så sugen på att lägga ut 1000 kr på ett träns när det finns ett nästan likadant för halva priset någon annan stans. Sen om man tycker att "märkesutrustning" har bättre kvalité än andra märken är en sak man själv avgör. Kan hålla med i vissa fall att endel tex schabrak som kostar några hundra mer än de från tex Hööks kan ha bättre kvalité, andningsfunktion eller så.
Mer än hälften av min och mackes utrustning kommer från Hööks, men mer och mer har jag börjat köpa från andra märken för att variera. Inte alltid man bara vill ha schabrak som nästintill 90% av alla andra på tävlingarna också har. Hööks har jättefina saker, mista mig inte! Men ibland vill man sticka ut, eller så kanske det är så enkelt att man tycker att andra märken är snyggare. Det är en inviduell sak.
Läst på en hel del ställen att många tycker att endel slösar allt för mycket pengar på prylar istället för att använda pengarna till träningar. Men man tränar ju oftast bara max en gång i veckan för tränare med samma häst... Sen kommer tävlingar. Hästen måste få ledigt ibland, från både träningar och tävlingar. Och som jag, som tränar för privattränare tränar inte varje vecka (eller jag gör inte det) någon längre tid. Självklart ska man träna, det är ju grunden till framgången på tävling, inte vad för utrustning man har. Men finns en gräns över hur hårt en häst kan tränas, precis som oss ^^
Hur tänker ni kring utrustning?
Inte alltid man är så sugen på att lägga ut 1000 kr på ett träns när det finns ett nästan likadant för halva priset någon annan stans. Sen om man tycker att "märkesutrustning" har bättre kvalité än andra märken är en sak man själv avgör. Kan hålla med i vissa fall att endel tex schabrak som kostar några hundra mer än de från tex Hööks kan ha bättre kvalité, andningsfunktion eller så.
Mer än hälften av min och mackes utrustning kommer från Hööks, men mer och mer har jag börjat köpa från andra märken för att variera. Inte alltid man bara vill ha schabrak som nästintill 90% av alla andra på tävlingarna också har. Hööks har jättefina saker, mista mig inte! Men ibland vill man sticka ut, eller så kanske det är så enkelt att man tycker att andra märken är snyggare. Det är en inviduell sak.
Läst på en hel del ställen att många tycker att endel slösar allt för mycket pengar på prylar istället för att använda pengarna till träningar. Men man tränar ju oftast bara max en gång i veckan för tränare med samma häst... Sen kommer tävlingar. Hästen måste få ledigt ibland, från både träningar och tävlingar. Och som jag, som tränar för privattränare tränar inte varje vecka (eller jag gör inte det) någon längre tid. Självklart ska man träna, det är ju grunden till framgången på tävling, inte vad för utrustning man har. Men finns en gräns över hur hårt en häst kan tränas, precis som oss ^^
Hur tänker ni kring utrustning?
Haha!
"En valack befaller du, en hingst ber du och ett sto måste du skicka in en ansökan i tre exemplar två veckor i förväg."
Så sant! Ston kan vara allt förutom roliga ibland alltså! Oj oj.. Ne aldrig mer ett ponnysto... (Finns självklart undantag men tycker inte det finns många (x )
-En valack befaller man, den gör nästintill alltid som du säger.
-En hingst ber du. Den måste tänka lite först.
-Ett sto skickar du in en ansökan till. Måste överväga om hon ska vara medgörlig eller inte.
Kanske inte helt rätt med valacker, dom kan vara rätt spydiga ibland med ;)
Så sant! Ston kan vara allt förutom roliga ibland alltså! Oj oj.. Ne aldrig mer ett ponnysto... (Finns självklart undantag men tycker inte det finns många (x )
-En valack befaller man, den gör nästintill alltid som du säger.
-En hingst ber du. Den måste tänka lite först.
-Ett sto skickar du in en ansökan till. Måste överväga om hon ska vara medgörlig eller inte.
Kanske inte helt rätt med valacker, dom kan vara rätt spydiga ibland med ;)
För stor ponny eller för liten ryttare
Nått jag reagerar på när jag är på ponnytävlingar är att det är väldigt många små ryttare så rider på allt för stora ponnyer, eller ponnyer dom inte kan kontrollera, och ofta både och. Föräldrarna köper dyra fina c/d ponnyer till sina små barn så dom kan ha dom länge. Barnet sitter där på ryggen och har till 99% inget att säga till om. Deras ben når knappt nedanför sadeln och de får praktiskt taget ligga ner på rygg bakåt på hästen för att få stopp på den. De flyger som små vantar på dessa stora heta ponnyer. Detta är varken barnet eller hästens fel, var tusan är föräldrarna? Vad tänker dom med egentligen...
Barnet ramlar av inne på banan för att ponnyn drog och bockade. Föräldrarna går in och hjälper barnet upp och leder ut hästen, sedan står dom och skäller ut barnet för att h*n ramlade av, inte blev placerad eller liknande... Inte konstigt att barnen tappar intresset tillslut...
Tycker inte att man ska behöva växa i sin häst. Okej om man är lite för liten och man växer i den på några månader men endån klarar av hästen. Men som tjejen på bilden har måånga år kvar innan jag tycker hon passar storleksmässigt för denna ponnyn.
Tror inte dessa barn lär sig särkillt mycket på att rida förstora och/eller för svåra ponnyer. När man är liten eller börjar tävla ska man enligt mig ha en lagom pigg ponny som passar en storleksmässigt och som man kan klara av. Man får lära sig rida på riktigt istället för att sitta och dra för glatta livet för att få stopp på den skenande ponnyn.
Jag är tacksam för Petita och Knatte, två segare ponnyer som man inte kunde ta allt förgivet på men som man kände sig trygg på. Lärde mig driva och hålla om, något som jag nu fattar hur tacksam jag är för att jag "kan". För man behöver hålla om och driva på pigga hästar också! Efter Knatte var jag redo för svårare häst.
(Nu finns det självklart undantag! Sett mindre barn på lite större ponnyer som klarar dom galant! ^^ )
Vad tycker ni om detta, okej med för stor ponny som man inte klarar av? Varför, varför inte?
Barnet ramlar av inne på banan för att ponnyn drog och bockade. Föräldrarna går in och hjälper barnet upp och leder ut hästen, sedan står dom och skäller ut barnet för att h*n ramlade av, inte blev placerad eller liknande... Inte konstigt att barnen tappar intresset tillslut...
Tycker inte att man ska behöva växa i sin häst. Okej om man är lite för liten och man växer i den på några månader men endån klarar av hästen. Men som tjejen på bilden har måånga år kvar innan jag tycker hon passar storleksmässigt för denna ponnyn.
Tror inte dessa barn lär sig särkillt mycket på att rida förstora och/eller för svåra ponnyer. När man är liten eller börjar tävla ska man enligt mig ha en lagom pigg ponny som passar en storleksmässigt och som man kan klara av. Man får lära sig rida på riktigt istället för att sitta och dra för glatta livet för att få stopp på den skenande ponnyn.
Jag är tacksam för Petita och Knatte, två segare ponnyer som man inte kunde ta allt förgivet på men som man kände sig trygg på. Lärde mig driva och hålla om, något som jag nu fattar hur tacksam jag är för att jag "kan". För man behöver hålla om och driva på pigga hästar också! Efter Knatte var jag redo för svårare häst.
(Nu finns det självklart undantag! Sett mindre barn på lite större ponnyer som klarar dom galant! ^^ )
Vad tycker ni om detta, okej med för stor ponny som man inte klarar av? Varför, varför inte?
Träningsupplägg
Macke får en VÄLFÖRTJÄNT vila idag. Gått awesome dom senaste dagarna, längre runda i skogen i söndags, ganska hård konditionsträning i måndags, dressyrpass med gougen i tisdags och sen hoppade han upp till 125 cm i går. Kan man kräva mer av denna underbara ponny? ♥
Idag ska han få gå och tjocka till sig lite på bete med Livius utan att bli störd. Exakt en vecka sedan förra vilodagen, viktigt att han inte går i mer än en vecka i rad, har en struktur för varje vecka som jag brukar följa ganska bra.
En/två vilodagar (beror på hur hårda dom andra passen är)
En lugnare/skritt runda i skogen
Ett hårt dressyrpass
En hårdare runda i skogen/konditionsträning
Ett/två markarbetspass
Ungefär såhär, men om han fått vila två dagar skippar jag skrittrundan i skogen och kanske tar ett markarbets pass istället tex, och sen går vissa pass bort för andra saker som träningar/tävlingar eller ifall jag hoppar lite eller nått ^^
Idag ska han få gå och tjocka till sig lite på bete med Livius utan att bli störd. Exakt en vecka sedan förra vilodagen, viktigt att han inte går i mer än en vecka i rad, har en struktur för varje vecka som jag brukar följa ganska bra.
En/två vilodagar (beror på hur hårda dom andra passen är)
En lugnare/skritt runda i skogen
Ett hårt dressyrpass
En hårdare runda i skogen/konditionsträning
Ett/två markarbetspass
Ungefär såhär, men om han fått vila två dagar skippar jag skrittrundan i skogen och kanske tar ett markarbets pass istället tex, och sen går vissa pass bort för andra saker som träningar/tävlingar eller ifall jag hoppar lite eller nått ^^
Tankar
Har bestämt mig! Ska inte grubbla över gårdagen! Det gick som det gick helt enkelt. Våran tredje tävling, en stor tävling, svårare hinder och banor. Då häst och ryttare verkligen måste arbeta tillsammans, läsa av varandra genom små signaler. Vi är inte där än.
Mackes och mina två första tävlingar har verkligen gått över förväntan båda två! Placerade och allt. Hade antagligen en aning för mycket förväntan över denna tävlingen pågrund av det. Innerst inne trot att vi skulle fajtas om en placering när vi egentligen bara skulle satsa på en bra runda och ta omhoppningen när och om den kommer. Kanske därför det gjorde så jäkla ont att få ett stopp, att känna att kommunikationen inte funkade till 100%.
Hästar är djur, inte maskiner. Dom kan inte alltid prestera till max, dom har sina bra och dåliga dagar dom med. Dom har känslor och kan känna sig osäker, säker, orolig, nervös osv- exakt som oss.
Men tror inte det handlade om att Macke "vaknat på fel sida" eller liknande. Vi behöver rutin på tävlandet, vi började just. Vi har tre härliga år till innan vi måste skiljas. Ska inte förhasta eller skynda. Det får ta den tid det behöver, vi kommer att få våran tid.
Har väntat så otroligt länge på framgång. På att känna mig säker på allt. Känna att "detta kan jag". Att få känna mig stolt över mig själv och min häst, våran framgång tillsammans.
Har väntat länge, kämpat länge så kan vänta lite till...
My soulmate ♥
Ett barn på leksaksavdelningen
Jag blir som ett barn på leksaksavdelningen när jag går in i en ridsportsaffär eller avdelning. Blir mer eller mindre hysterisk och bara måste köpa något! Som igår när jag kollade på ett übersnyggt pullarträns med stenar på Hööks, skulle se superfint ut på Macke! Sen kom Diana och förstörde stämningen (haha). "Men Emma, han behöver ju faktiskt egentligen inte en pullargrimma på banan..."
Sant men endån, blir ett köp till sommaren. Såå snyggt!
Anyway, är iallafall ganska snål vilket antagligen är den enda anledningen till att jag inte kommer ut med 1000 saker från Hööks vid varje besök... Host ^^
Är det nån annan som känner igen sig? =)
Sant men endån, blir ett köp till sommaren. Såå snyggt!
Anyway, är iallafall ganska snål vilket antagligen är den enda anledningen till att jag inte kommer ut med 1000 saker från Hööks vid varje besök... Host ^^
Är det nån annan som känner igen sig? =)
Skillnad
Detta är första gången jag hoppar bana med Macke, hade haft honom i några veckor när denna speldes in.
Nu
Vad tycker ni? Skillnad eller inte?
Tycker själv att det är stor skillnad, är mycket säkrare på hinder nu, vet hur han funkar, jag bestämmer farten och vägarna.
Ska bli kul att se var vi är om ett halvår ♥
Nu
Vad tycker ni? Skillnad eller inte?
Tycker själv att det är stor skillnad, är mycket säkrare på hinder nu, vet hur han funkar, jag bestämmer farten och vägarna.
Ska bli kul att se var vi är om ett halvår ♥
Varför ny ponny?...
Många av er undrar säkert varför jag köpte en ny ponny, och inte en storhäst. Jag är ju endån 16 år nu, bara två år kvar på ponny. Det är just därför jag köpte just en ponny. Kände mig inte redo för en storhäst, allt blir mycket allvarligare och svårare. En storhäst kräver mycket mycket ridning och efter Knatte som jag mest hade fått sitta och mata på hela hela tiden, framåt framåt! Kände jag mig inte redo. Ska säga att jag var praktiskt taget helt grön på dressyren. Dressyr funkade inte så bra på Knatte av många olika anledningar, självklart red jag markarbete och dressyr! Men kan inte direkt säga att han gick så fint i form eller så. Även tidigare ponnys har dressyren inte gått så bra. Kanske inte hoppningen heller för den delen. Ville så gärna visa vad jag gick för inne på banan, ville känna mig obegränsad av nån ålder, hinderhöjder eller liknande som jag var då.
Jag ville ha en ny chans med ny ponny. En yngre ponny som är pigg, glad och arbetsvillig. En som jag kunde se en framtid med utan begränsingar.
Ponnytiden får man bara en gång i livet. 18 år, sen är det stopp med tävlandet på ponnytävlingar. Vill ha gjort det jag fått chansen till med ponny, vill känna mig säker på det jag gör, lära mig så mycket som går att lära sig. Om två år vill jag vara självsäker, veta vad jag sysslar med och känna mig redo för storhäst. Kommer få nytta av ponnytiden, och speciellt tiden med Macke när det är storhäst som gäller. Kommer vilja ha en ny större häst, en ny utmaning!
Kommer ha all chans i världen att rida storhästen sen, men nu är det ponny. Vill inte kasta bort den tiden för den kommer aldrig tillbaka.
APRIL!
Idag är det 12 dagar kvar till jag fyller år, haha. Sagt det innan, och säger det igen! Tiden går så ruskigt fort!! Inte så länge kvar tills jag haft macke i ett halvår. Och gud vad mycket man hinner på några månader. Macke har lugnat ner sig, börjat lita och anförtro sig till mig. Vi arbetar tillsammans och har kommit en bit påväg, snart ska vi starta vår första lokal hopptävling. Min ridning har förbättrats även mitt självförtroende. Motivationen står på topp!
Vi kanske inte klarar allt, men det vi klarar, har vi klarat tillsammans!
Du är min och bara min älskade macke♥
Köpa lycka
Folk säger att man inte kan köpa lycka, då visste dom inte om att man kan köpa en häst ♥
Hästar
Otroligt vad hästar är snälla djur, även fast dom hitta på bus ibland. Dom låter oss ta in dom i trånga utrymmen, stå uppbundna, klippa dom, sko, tvätta osv. Otroligt, djur som väger flera hundra kilo har gett oss deras respekt och tillit. Djur som presterar 110% för den dom älskar. Om vi ryttare har någon att tacka så är det hästarna!
Ang shettisar
Läste detta inlägg på ponysanning för några dagar sedan. Dock har dom ändrat inlägget, förut stod det att tjejen var alldeles för stor och att dom tyckte att det var synd om ponnyn som blev riden av den tjejen varje dag.
Tycket själv att ryttaren är lång, ja men alldeles för stor tycker jag inte. Shettisen är ganska grov och väldigt välmusklad. Ser ut att klara ryttaren väldigt fint, till och med i form. En väldigt välriden shettis! Men jaja det stod iallafall också i inlägget att dom tyckte att det var ok att rida en shettis ibland, men att denna ryttaren red shettisen varje dag, det var hennes ponny.
Tycker själv det nästan är mer fel att bara "rida den ibland". Tjejen har antagligen ridit shettisen regelbundet ett bra tag och därför har shettisen muskler som klarar tyngden. Muskler som byggds upp påvägen, red tex min shettis från att jag var 8-12 år. Jag var för lång i slutet! Men hon klarade mig för jag hade ridit henne näst intill varje dag i några år. Värre om en för "stor" ryttare hoppar upp på shettisen som inte är van vid tyngden och börjar rida. Då kan det bli lite jobbigt absolut, men en liten bit klarar dom. Men man ska självklart sätta ned foten när det går över gränsen, det får inte bli för tungt eller liknande. Men man ska nog inte underskatta dom där små shettisarna...
Missta nu inte detta, tycker inte om när vuxna/ungdomar rider för små ponnys för skoj skull och dessutom kan skada hästen.
Vad tycker ni?
Tycket själv att ryttaren är lång, ja men alldeles för stor tycker jag inte. Shettisen är ganska grov och väldigt välmusklad. Ser ut att klara ryttaren väldigt fint, till och med i form. En väldigt välriden shettis! Men jaja det stod iallafall också i inlägget att dom tyckte att det var ok att rida en shettis ibland, men att denna ryttaren red shettisen varje dag, det var hennes ponny.
Tycker själv det nästan är mer fel att bara "rida den ibland". Tjejen har antagligen ridit shettisen regelbundet ett bra tag och därför har shettisen muskler som klarar tyngden. Muskler som byggds upp påvägen, red tex min shettis från att jag var 8-12 år. Jag var för lång i slutet! Men hon klarade mig för jag hade ridit henne näst intill varje dag i några år. Värre om en för "stor" ryttare hoppar upp på shettisen som inte är van vid tyngden och börjar rida. Då kan det bli lite jobbigt absolut, men en liten bit klarar dom. Men man ska självklart sätta ned foten när det går över gränsen, det får inte bli för tungt eller liknande. Men man ska nog inte underskatta dom där små shettisarna...
Missta nu inte detta, tycker inte om när vuxna/ungdomar rider för små ponnys för skoj skull och dessutom kan skada hästen.
Vad tycker ni?